fredag 17 juli 2015

Tivolifunderingar

Så har vi då varit på Liseberg, dit man bör få gå som barn. Dock har vi åter en gång för alla insett att tivoli inte riktigt är vår familjs grej. Det kan ju låta trist men vi får nog acceptera det från och med nu.

Varken jag eller maken är några fan av att åka galna attraktioner som gungar i högan sky eller snurrar vilt eller för all del skjuter högt upp i luften. Jag har ett förskräckligt anlag för åksjuka så jag vågar inte ens tänka på hur jag skulle må av en sådan upplevelse.

MEN jag älskar att åka bergochdalbana :-) Det skulle jag lätt kunna åka både en, två...tio gånger! Det gör mig glad i hela kroppen och får mig att skratta högt, och då ska ni veta att jag inte har lätt för att skratta högt ;-)

Våra båda döttrar gillar tanken på att gå på tivoli och "alla andra" gör ju det. Men när vi väl är där så vågar inte heller de åka något direkt trots ivrig pepping från oss. Radiobilarna var kul och lilla Rabalder-bergbanan okej.

Men nu har vi varit där och det lär dröja innan vi går dit igen. Att besöka ett tivoli eller liknande är fantastiskt för de flesta. För mig är det fascinerande att se alla som vågar, stora som små. Men jag mår lite illa av odören av flottyr, sockervadd och synen av allt skräp som alla gladeligen sätter i sig. Men så klart åt även vi glass, en riktigt god sådan. Men sockervadden, slushen, munkarna fick vara...

Universeum däremot var en hit. Det passar oss och våra barn som handsken. Ett mellanting mellan Tekniska muséet, Aqvaria och Tom tits. Tur hade vi också som fick låna med oss ett par av barnens bästa kompisar som var på sitt landställe på Västkusten. Så det blev en toppendag!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar